Jag stötte nyligen på frågan huruvida konsignation kan vara ett alternativ till kommissionsförsäljning och fortfarande ge kommittenten (distributören) sakrättsligt skydd (separationsrätt) vid kommissionärens (återförsäljarens) eventuella obestånd?
Först måste man reda ut vad konsignation är och hur det förhåller sig till kommission. Kommission regleras i den svenska Kommissionslagen (2009:865) och innebär att någon (kommissionären) agerar i eget namn men för någon annans räkning (kommittenten) vid exempelvis försäljning eller inköp av varor. Inom bilbranschen är kommission vanligt förekommande för att reglera förhållandet mellan en distributör och en återförsäljare av bilar. Vid försäljning i kommission förblir kommittenten ägare till varorna som kommissionären har till uppdrag att sälja eller köpa, tills dess att varorna övergår till en kund, äganderätten övergår aldrig till kommissionären annat än i undantagsfall (s.k. självinträde). I exemplet från bilbranschen innebär det att en distributör kan låta en återförsäljare sälja bilar till kunder utan att äganderätten till bilarna överförs till återförsäljaren. Det innebär samtidigt att distributören anses ha s.k. separationsrätt i bilarna i en eventuell konkurs hos återförsäljaren, d.v.s. bilarna tillfaller distributören i händelse av återförsäljarens konkurs. Detta sakrättsliga skydd för kommittenten utgör den stora fördelen med kommission.
Med konsignation avses å andra sidan ett upplägg enligt vilket en leverantör, (konsignanten) deponerar varor hos någon (konsignatarien), ofta en återförsäljare, med en rätt (option) att förvärva varorna. Detta sker främst i anslutning till att konsignatarien säljer det vidare till tredje man för egen räkning. Förvärvet och försäljningen sker ofta innan leverantören har fått betalt, dvs. på kredit. Själva syftet med upplägget är att leverantören, på liknande sätt som under ett kommissionsupplägg, ska ha en bibehållen äganderätt till vad som vid varje tidpunkt finns i varulagret. På så sätt ska leverantören ha separationsrätt till de deponerade varorna vid utmätning eller konkurs hos återförsäljaren.
Man kan beskriva skillnaden mellan kommission och konsignation som att det vid kommission föreligger ett uppdrag att sälja för huvudmannens (kommittentens) räkning medan det vid konsignation endast föreligger en rätt för mellanmannen (konsignatarien) att vid framtida tidpunkt köpa varorna för egen räkning.
Konsignation är oreglerat i svensk lag och dess tillämpning har endast berörts i begränsad utsträckning i den juridiska litteraturen samt i rättsfall.
Vad anses då krävas för att konsignation, likt kommission, också ska ge ett sakrättsligt skydd för huvudmannen, distributören i vårt exempel från bilbranschen, i en eventuell konkurs hos återförsäljaren?
- För det första måste distributören ha ett tydligt affärsmässigt intresse i återförsäljarens försäljning av varor. Detta manifesteras vanligen av att distributören har en rätt till ersättning för sålda varor.
- För det andra måste distributören vara utsatt för en reell risk för att varorna som deponerats hos återförsäljaren inte blir sålda. Detta innebär att varorna måste befinna sig inom distributörens ”intressesfär”. Denna risk måste manifestera sig som en absolut rätt för återförsäljaren att returnera osålda varor till distributören. Saknas denna returrätt anses distributören sakna detta ”intresse” i varorna som kan berättiga sakrättsligt skydd och separationsrätt vid återförsäljarens obestånd.
- För det tredje får återförsäljaren inte hantera varorna som denne själv vill och bestämmer, all hantering av varorna måste ske på explicita instruktioner från distributören. Detta anses särskilt viktigt i den vanligen förekommande situationen då återförsäljaren getts rätt att köpa varor av distributören på kredit. Om återförsäljaren getts rätt att köpa varor på kredit får denne inte sälja varorna vidare innan full betalning har erlagts. Distributören får med andra ord inte medvetet exponera sig själv för en affärsrisk (kreditrisk) för att behålla sitt sakrättsliga skydd i varorna.
Den sista punkten är ofta problematisk och det som ofta kan resultera att konsignationsupplägg bedöms som ogiltigt. I bilbranschen är det exempelvis vanligt att en återförsäljare ges rätt att köpa bilar från en distributör på kredit, detta av praktiska kassaflödesskäl. Men vad händer om återförsäljaren köpt en bil på kredit som sedan sålts vidare till en kund innan distributören erhållit full betalning? Den rådande inställningen tycks vara att distributörens sakrättsliga skydd och separationsrätt i bilen gått förlorad på grund av att återförsäljaren sålt bilen vidare. Om återförsäljaren i stället, i enligt med distributörens instruktioner, avvaktat med att sälja bilen vidare till dess att betalning erlagts till fullo, bör distributörens separationsrätt däremot bestå. Kreditgivningen och den nödvändiga förfoganderättsinskränkningen anses alltså avgörande för distributörens sakrättsliga skydd.
Slutsatsen blir därför att konsignation KAN ge sakrättsligt skydd för en distributör om kriterierna ovan är uppfyllda samt att om återförsäljaren gett rätt att förvärva varor på kredit, återförsäljaren är förbjuden att fritt hantera, inklusive sälja vidare, varorna innan dess att betalning erlagts till fullo.