En gråzon där tydliga riktlinjer fortfarande saknas.
I min roll som chefsjurist i spelutvecklingsbranschen under mer än 5 års tid stötte jag de sista åren ofta på frågan vem som äger den grafik vi själva skapar helt eller delvis med hjälp av AI? Fram till för några år sedan skapades grafiken i webbaserade spel oftast av grafiker, d.v.s. interna ”konstnärer” som mödosamt och med stor talang skapade alltifrån spelbakgrunder, figurer och symboler, till texter i spelen. Så var fallet även hos min förra arbetsgivare. I takt med utrullningen av AI-baserade bildgenereringsverktyg övergick dock många i branschen, så även vi, till att i allt större utsträckning använda dessa AI-baserade bildgeneratorer för att skapa grundläggande grafik i spelen. Anledningen är självklar; det är betydligt mer kostnadseffektivt än att låta en anställd grafiker lägga timmar på att skapa ett grafiskt element från start.
Frågan jag ställdes inför ofta var således; vad gäller ur ett upphovsrättsligt perspektiv beträffande dessa helt- eller delvis AI-genererade bilder?
Rättsläget gällande upphovsrätt till AI-genererat innehåll var från början mycket oklart och faktum är att även om det förvisso finns vissa riktlinjer idag och en viss ökad tydlighet om vad som gäller, kvarstår i praktiken många frågeställningar.
AI genererad vs AI assisterad
En allmän konsensus tycks råda gällande den grundläggande principen att helt AI-genererad grafik inte kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd. För att upphovsrättsligt skydd ska komma ifråga krävs att grafiken, exempelvis bilden, är skapad av en människa genom dennes fria kreativa val. En bild skapad med ett AI-verktyg utifrån en textinstruktion uppfyller inte ovanstående krav och kan därför inte åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Men fallet kan bli annat då bilden i fråga är förändrad i sådan utsträckning (av en människa) att framtagningen av bilden kan anses övergå att till att enbart vara AI-assisterad. I sådant fall kan bilden åtnjuta upphovsrätt. Problemet som kvarstår även i dag är att göra bedömningen av när en bild övergår från att vara helt framtagen av AI till att vara enbart AI-assisterad. Få avgöranden finns ännu som kan kasta ljus över detta område. Kinesiska domstolar har dock vid minst två tillfällen erkänt upphovsrätt i AI-assisterade bilder, det första rättsfallet kom 2023 (Bejing Internet Court) och det andra under 2025 (Changshu People’s Court), i båda fallen ansågs upphovsmannen ha modifierat prompterna och inställningarna i AI-verktygen i fråga i så hög utsträckning att de resulterande bilderna ansågs åtnjuta upphovsrätt. Andra domstolar har dock kommit till motsatt slutsats i avgöranden, exempelvis US Copyright Office (Zarya of the Dawn, Registration # VAu001480196). Ett annat rättsfall (Getty Images vs Stability AI) startade redan 2023 och har ännu inte slutligen avgjorts. I målet anklagar Getty Images Stability AI dels för att olovligen ha använt sig av Gettys enorma bilddatabaser för att träna sin AI-model och dels för att ha gjort sig skyldig till varumärkesintrång genom att replikera Gettys vattenstämplar i bilder. Avgörandet väntas komma under 2025. Detta fortsätter alltså att vara ett svårbedömt och föränderligt område.
Den ofta efterföljande frågan är; kan man då använda AI-genererade bilder helt fritt? Svaret på den frågan måste utvecklas något. En helt AI-utvecklad bild kan användas fritt ur ett upphovsrättsperspektiv. Dock måste man vara på sin vakt så att inte bilden ingår i någon annan typ av tjänst, exempelvis en bilddatabas, där specifika villkor för användning kan gälla.
En slutlig, men inte desto mindre viktig påminnelse är att man aldrig kan ”skylla på AI” när man skapar bilder och grafik med hjälp av AI. Användaren är skyldig att tillse att inget upphovsrättsintrång begås vid skapandet av bilder med hjälp av AI-verktyg. Det är med andra ord inte tillåtet att använda upphovsrättsskyddat material för att skapa bilder med hjälp av AI-verktyg.